Bloggtorka

Mycket i skallen som snurrar runt inför morgondagens ortopedbesök, mycket känslor, hopp, önskningar om att allt ska se bra ut etc. Kommer jag kunna gå, kommer jag få gå, kommer jag klara trappan hem till mig? Jag har inte satt min fot i vår nya lägenhet sedan morgonen jag hoppade ner för trappan med bultande nybruten fot för ganska så exakt 6 veckor sedan..

Saknar mitt liv så otroligt mycket, mitt hem, mitt oberoende, att klara mig själv! Jag är inte bra på att vara så här beroende av andra, det känns lite som om jag stått utanför och sett på hur livet för alla rört sig frammåt medan jag bara ”varit”. Nu börjar det bli dags för mig att ta itu med livet också, komplettera högskolekurserna, börja bygga upp mitt ben och fot, bygga upp min grundkondis igen – för det har jag verkligen ingen alls längre..

Längtar efter mina vänner, mina duktiga vänner som kämpat med vår vadslagning/tävling trots att jag inte orkat peppa och kunnat vara med. Kan ni tänka er, både Maria och Kalle har båda två passerat -10 kg redan och det är ett bra tag till det är augusti. Ni är så jäkla duktiga och jag är super stolt över båda två (stolt över alla er som gått i vikt så klart, men har inte så bra koll på er)!!!

Come What May från filmen Moulin Rouge, Nicole Kidman och Ewan McGregor
( ***** av 5 möjliga på kärleks- och musik filmsskalan)

Suddenly the world seems such a perfect place
Suddenly it moves with such a perfect grace
Suddenly my life doesn’t seem such a waste
It all revolves around you