Förbannad.
Människor som kallar sig pälsdjurs allergiker och har en mindre bondgård hemma är nog inte speciellt allergiska till att börja med..
Finner inte ord för att beskriva hur irriterad jag blir på folk som pratar utan veta hur det är.
Jag börjar mina dagar med kortison ögondroppar, tar sedan förebyggande och akut inhalator för att stärka lungorna, sedan kortison nässpray och anti histamin tabletter. Allt för att hantera en dag hemma i min skyddade bubbla fri från allergener, djur och dofter.
Jag träffar nästan aldrig andra människor på grund av alla allergener de bär med sig, dofter, päls, djursaliv, stickande rökdoft mm allt smått som sitter kvar även efter en tvätt och klädbyte.
De få gånger jag är iväg kostar det mig mycket hälsa och energi, för att inte tala om värk. Mina allergiska reaktioner har en förkärlek för att sätta sig i körtlarna i kroppen och musklerna. Har jag gått på en offentlig lokal för att äta middag, fika eller bara gör en shoppingrunda är jag lycklig om jag kommer ur sängen dagen efter utan en hjälpande hand från min make.
Jag matar min kropp full med kortison för att andra ska dränka sig själv i dofter, djurhår mm. I min handväska finns alltid en adrenalin spruta redo för att någon kelade med sitt djur före de gick till matbutiken eller cafét.
I torsdags spenderade jag 3 timmar på ett fullsatt tåg hem från Stockholm bredvid en vandrande parfymdisk. I fredags morse fick jag använda våld för att dra i sär mina ögonlock. Mina ögon allergier blommade upp i ett nafs och jag spenderade hela fredagen, lördagen och söndagen med att torka mina konstant tårfyllda ögon för att tillfredsställa någons fåfänga. Huden runt mina ögon har krackelerat, det svider varje gång jag blinkar och är svullet. Jag har svårt för att se och anstränga ögonen. Smörjer huden runt ögonen en gång i timmen för att inte huden på ögonlocken ska spricka, mjukgörande lika ofta.
Jag vet inte om jag uppskattar att bli kallad hysterisk när jag inte kan få leva ett liv som alla andra.
Tycker ni jag är hysterisk?
Hej Helen
Tyckte att ditt blogginlägg hade passat bra som kommentar på artikeln. Som du själv skriver så kan man ju fråga sig att om man har ett zoo hemma är man då verkligen pälsdjursallergiker.
Mjo bara orkar inte diskutera med fårskallarna, försöker trappa ner på magmedicinen 😉 Inte stressa upp mig själv mer.
Nej, du är verkligen inte hysterisk!
Kram på dig ♥
Tack <3 Blir så ledsen på folk som bara slänger ur sig åsikter utan kunskap.
Fy, vad jobbigt! Nä, folk borde verkligen visa större hänsyn! Jag är bara pyttelite allergisk mot katter, och mot pollen när det exploderar som i våras. Men att må så dåligt som du måste vara ett rejält handikapp. Som kräver hänsyn av omgivningen!
kram, pernilla be
Ja vilken situation! En sak är bergis, är att du är absolut inte hysterisk! Jag som är en stor djurvän & älskar djur väldigt mycket, kan aldrig vara utan dem. Så jag förstår dig och den andre part, dvs den synskadade mannen som har ledarhunden.
Det är en svår situation, både för dig & andra som är allergiker och även för blinda faktiskt, eftersom de behöver djur för att dom är ensamma, och för att dom får kärlek från djur. Jag förstår att man tycker att man borde ha seende sällskap, det har faktiskt blinda personer det, även behöver dom hundar också.
Det är väldigt svårt att göra alla nöjda, men man får respektera varandra och försöka anpassa/komma överens på något/några sätt.
Det måste vara riktigt värst jobbigt för dig, för att du tycker om hundar du med, och av alla dina bilder att döma som jag har följt dig över 2 år, så har du tagit ofta bilder på ankor, hund, m.m. Det är tydligt att du verkligen gillar djur 🙂
Det är något kommun eller liknande, som måste ta tag i det här, inte bara djur utan parfymdofter m.m,. Det är endast som är ”förbjudet” på sjukhus vårdcentral, men inte på cafe eller så.
Som sagt, det är svårt att göra alla nöjda. Inte lätt det här…. :/
Jag har för mig vad jag hört längesedan att det finns hundcafe där ni bor? Kanske jag har fel, men det vore bra om det fanns en sådan…