Lördagsfika på ett annorlunda café

I lördags hade jag en sedan länge inplanerad fika med en gammal väldigt god vän som jag sett framemot i några veckor.Var otroligt sliten, tog kortison dagen före så jag sov uruselt natten till lördagen. Men när man vill något så tvingar man sig själv upp ur sängen även om man vet kroppen inte riktigt är redo.

Två värktabletter, två uppsättningar ögondroppar, nässpray och en lång dusch så kändes det dock lite bättre. Så jag tog mig samman och det blev en efterlängtad fika med min vän, om än inte så lång. Jag lät sällskapet välja ställe, så vi hamnade på Café Annorledes i Helsingborg (på Södra Storgatan). Trots att jag passerat caféet så många gånger under mina år som gymnasietiden och när jag vikarierade som gymnasielärare på Nicolaiskolan blev det mitt första besök.

Om jag inte känt mig så obekväm med att fotografera där inne så hade jag kunnat visa vilken fantastisk inredning/dekor de har. Jag skulle inte vilja damma där, men det var ett häftigt intryck alla gamla saker gav när man kom in. Även sittgrupperna och inredningen var härligt retro/vintage, lite som att sätta sig ner i ett museum för att fika.

När vi kom dit var det ganska tomt, vilket var skönt att sitta och prata i lugn och ro. Jag är inte nämnvärt förtjust i stora folksamlingar och trängsel, så kunde slappna av och bara njuta av sällskapet. Själva fikan var väl så där, men jag frågade efter ett laktosfritt fikabröd (min mage har krånglat mycket på grund av oro/stress). Och kanelbullar bakade på olja/margarin blir gärna lite tråkiga, men bättre än inget att fika på alls!

När jag kom hem hittade jag meddelande i telefonen från storasyster som var i trakten, så det blev ingen eftermiddagslur som jag hade hoppats på. Traskade hem till föräldrarna där syster också var, blev bjuden på smörgås och sen lite middag med. Så skönt att slippa fixa middag, för maken skulle iväg på Kickoff event med jobb och det är så tråkigt laga mat åt bara mig själv. Trevligt att snacka lite skit med syster / familjen med.

Kvällen spenderade jag i soffan, har börjat se Party of five på Netflix. En tvserie som började gå på 90-talet och jag såg inte alla eller i ordning så är kul att återstifta bekantskapen med familjen Salinger. I Sverige hette serien ”Ensamma hemma”, gick från 1994-2000 (för er som är nyfikna). Serien handlar om fem syskon som precis förlorat sina båda föräldrar i en bilolycka, deras kamp för att bo tillsammans så de inte blir splittrade av socialen. Älskade serien då och ännu mer nu när jag är lite äldre och kan förstå fler sidor av historien. Alla säsongerna finns på Netflix (tror jag), så sommarens tv tid lär ägnas åt att sluka alla avsnitt..