Jag donerar mina. Gör du?
Jag har precis anmält mig via e-legitimation till donationsregistret, har tagit ställning FÖR att donera mina organ och vävnader efter min död för transplantation och annat medicinskt ändamål.
Det känns som ett självklart beslut för mig att om ifall det värsta som kan hända, händer mig så vill jag kunna rädda någon annans liv. Likväll som jag hoppas att någon annan där ute vill rädda mitt liv med sin donation. Eller om forskning på mina organ efter min bortgång kan leda till framsteg för tex allergi, diabetes eller något annat så vore det fel av mig att vägra detta. Det är dumt att ta saker för givet.
Jag älskar livet och kan jag göra någon skillnad så är det jättebra. Har du tagit ställning? Det handlar trots allt om liv och död för någons barn/förälder , fundera och titta in på länken nedan och läs mer.
Donationsveckan 2010
I anslutning till Europeiska donationsdagen (23 oktober) kommer vi i år införa en Donationsvecka som infaller mellan 18–24 oktober 2010 (vecka 42).
Vi ser idag att allt fler svårt sjuka väntar på ett eller flera organ, en väntelista som är längre än någonsin. Det här måste vi göra något åt och har därför infört en Donationsvecka med syftet är att sprida information om donation av organ och vävnader. Vi kommer att uppmana svenska folket att tillsammans uppmärksamma frågan och sprida budskapet.
Håller med <3 Dock är det större att ge än att ta.
Jag blev själv organdonator i slutet av 2008 och rekommenderar alla att bli det eftersom där är stor brist över hela världen. Spontant så vore det kanske en idé att låta donatorer gå före i kön framför personer som vägrar donera?