Tiden läker faktiskt inte alla sår

Jag har tänkt gång på gång att jag borde skriva ett uppföljningsinlägg efter mitt långa öppenhjärtiga blogginlägg som jag publicerade för ganska så exakt en månad sedan. Det blev inte så, jag blev överväldigad över all response och kärlek jag fått på inlägget men jag kunde inte förmå mig att skriva ett framkrystat inlägg bra för att tacka.

Det kändes bara fel och jag var rejält golvad av en rejäl influensa / förkylning, vilket förmodligen var det största skället till att jag inte kunde hitta orden. Men jag är djupt tacksam för all kärlek och alla kommentarer nära & kära men även bekanta lämnat på sociala medier eller i privata meddelande.

Jag hade verkligen inte räknat med att så många skulle orka ta sig tid att läsa inlägget, för det blev väldigt långt och osammanhängande (åtminstone kändes det så i mitt huvud). Så stort T A C K till er alla som läst eller som kommer att läsa det. Ni är fantastiska människor och jag älskar er alla för att ni ger mig så mycket energi att orka kämpa vidare. 

Så förra onsdagen (4 december) hade jag min ”efterlängtade” tid hos en specialist på Hudmottagningen. Så där lagom nervös och orolig halva veckan före, som jag alltid blir inför läkarbesök. Tack och lov hade maken dagen ledigt, så jag slapp göra besöket det själv. Det var så fruktansvärt deprimerande, det var inte ett vanligt besöksrum med en vanlig tid för läkarträff utan mer ett löpande bandsystem.

I X antal undersökningsrum fick jag och andra patienter vänta medan en läkare med en elev(?) gick runt mellan rummen, så otroligt opersonligt och otrevligt. Jag kände inte mig som en person utan bara ett problem som skulle åtgärdas snabbast möjligt.. 

Det konstaterades att jag var extremt torr i huden och att jag har atopisk dermatit – böjveckseksem, fick utskriver två styrkor på kortisonkräm en mellanstark som är för ansiktet och en stark för resten av kroppen. Och så massor av mjukgörande som innehåller karbamid, så nu ska det smörjas så det står härliga till. Om ca två veckor blir det återbesök hos en sköterska på hudmottagningen om ett par veckor för att se hur det har gått. Och hjälper inte den intensiva kortisonbehandlingen blir det ljusbehandlingsterapi 3 gånger i veckan. Inte sån ljusterapi man kan få vid depressioner utan det är ett special solarium som bara släpper igenom den ej skadliga solstrålningen. 

Jag hoppas innerligt på att kunna lösa det utan ljusbehandling, att ta sig till och från sjukhuset 3 gånger per vecka skulle förmodligen göra mer skada än nytta. Bara ett besök förra veckan fick min förkylning att blossa upp rejält igen, vill inte veta hur 3 besök med resor och vistelse i offentliga miljöer etc skulle göra med mig. 

Bara ett besök i affärer, äta ute eller biobesök, familjekalas och triggar igång mina allergier och astma. Dofter, ämnen i luften, rök, djurhår, kläder med fjädrar och så vidare. Stressen över att vistas ensam bland massor av människor, kylan i luftrören etc. 

Det är tröttsamt, så jag hoppas att jag klarar mig utan dessa besök. Men det är inte lätt, för att ge er en liten insikt så kan jag berätta att jag vaknade två gånger natten till idag då jag fick gå upp och smörja in hela kroppen i mjukgörande karbamid (canoderm) kräm. Och då hade jag ändå smörjt med kortison och kräm 2-3 gånger över hela kroppen och ansikte efter min senaste dusch som var på tisdagseftermiddagen. Tre gånger på de ställen som är extra utsatta, det vill säga alla ”böjveck” på kroppen. Och när jag vaknade fick jag fortsätta och har fyllt på under dagen 3-4 gånger (i skrivande stund). 

Missförstå mig inte nu, jag är tacksam över att det finns hjälp att få! Och förhoppningsvis så byggs grundskyddet upp i huden under den här intensiva kortisonkrämsperioden men just nu är det bara riktigt jobbigt och kladdigt. Det är svårt att behålla nyduschad känslan när man så fort man torkat sig dränker huden i kortison och det luktar kemiskt om en..

Försöker att bryta alla kli-känslor mot att ge huden lite kärlek i form av kräm istället, men det är tröttsamt och jag är supertrött av 4 anti histaminer per dygn. Att ta 3 har inte hjälpt mig så mycket som jag hade hoppats på, och jag vill så himla gärna läka ut. Jag har så fula rivmärken på min kropp just nu att jag inte ens vill visa de för maken. 

Till våren kommer jag att få göra ett ”patch test” för att ta reda på bättre vad jag är allergisk emot eftersom prick & blodtesterna inte är helt pålitliga.. Och det kallas för patch eftersom man sätter (enkelt förklarat) små plåster över hela ryggen med olika ämnen på varje plåster och så läser man av reaktionerna som uppstått medan de satt på. Jag ser verkligen inte framemot det men jag har inget val, så det är bara att bita ihop när det väl är dags och ha alla akutmediciner med och redo. 

Om det är någon som är nyfiken på vad jag använder till min atopiska och överkänsliga hy så satte jag ihop en liten lista; 

  • Lactacyd Duschcreme, oparfymerad
  • Eucerin Ultra Sensitive Cleansing Lotion, oparfymerad ansiktstvätt
  • REF. Intense Hydrate schampo & balsam, ej parfymfritt och letar alternativ
  • Eucerin UltraSENSITIVE Sooting Care Dry Skin, oparfymerad dagkräm
  • ACO Canoderm 5% kräm med karbamid, oparfymerad kräm

På recept har jag Emovat & Betnovat som både kräver recept för att köpas på apotek, det finns mildare produkter receptfritt på apoteken (om någon undrar). Jag använder inget smink eller andra hårvårdsprodukter för tillfället så listan blev kort! 

Låt oss hoppas att nästa blogginlägg blir lite mindre tungt, behövde bara få skriva av mig. Och så länge det går åt rätt håll, är det värt att kämpa på. ♥

Translate »