Invägning

Invägning, vikt, våg

Jag säger alltid till alla att se sanningen i ögat och ställa sig på vågen oavsett hur otrevligt det kan tänkas bli och idag var det min egen tur att tvinga mig själv upp på vågen efter 3-4 veckors frånvaro(?). Har tappat räkningen på när jag sist vägde mig, jag har förlitat mig på att kläderna skulle skälla på mig men jag har inte märkt någon skillnad i omkretsen.

Men men, jag har redan sedan i fredags morse sparkat mig själv i röven utan några större feltramp för min del. Inte ens festen i lördags fick mig att göra några stora gigantiska snedsteg, visst pizza var inte bästa valet men hellre mätt än att man äter av allt som ställs fram på gottebord och i efterrätter! Och inte en skymt av alkohol intag heller, så ”so far so good”. Nu fortsätter jag på rätt bana och ska ta mig till 80, så det så! Nu är alla ursäkter slut, att jag fortfarande känner mig ”off” och ur form spelar ingen roll. Förmodligen konsekvenser av för mycket godis och brödätande sista månaden som får mig så grinig i humöret, kommer bli jobbigt och har varit jobbigt för att klara mig utan godis är för mig som att vara en alkoholist som försöker sluta med sprit..

Motivationen finns, motionen är det lite si och så med än på grund av foten och min ledvärk så fokusen blir mat och när simhallen öppnar kommer motionen lite tydligare in i bilden igen. Och nu har jag bästa backupen som finns, min sambo ska helhjärtat satsa nu!!! Han fick en kalldusch i samband med sitt njurstensanfall, hoppas det håller i sig och inte är en tillfällig fluga men tänker positivt och tror inte det är så. Matplaneringen kommer att återtas igen, lättare äta rätt och bra när man tänkt igenom maten ordentligt och inte äter efter impuls lagning!!

Vågen visade 84.5 kg,
så ser det tyvärr ut idag.

 
Följ gärna och dela bloggen: