På benen

Skam den som ger sig! Vaknade idag med världens träningsvärk, från axlar och ner i fötterna bultar det i varenda muskle. Slår helt klart vanlig värk även om det inte är så skoj att dras med träningsvärk för jag måste ju röra mig. Funkar inte ligga platt fall på rygg längre och hoppas att kroppen ska bli som vanligt igen inte!!

Varje dag sedan jag fick gipset borttaget har jag hållt igång, vilket gett lön för mödan för nu kan jag gå med båda fötterna i marken med hjälp av kryckorna. Halva tyngden får kryckorna ta och halva lägger jag försiktigt på foten när jag går, har klarat gå upp för en kort trappa några gånger också. Så himla stolt över mig själv, får oftast tillsägelse av familjen och sambon att jag måste lugna ner mig men efter 6 veckor still är det svårt att ta det lugnt..

I lördags var första dagen jag gick längre sträcka på fötterna, gick varv på varv genom rummen här hemma. På kvällen orkade jag även med en liten utflykt på till svärfar och grillat, skönt komma hemifrån på egna ben. Var bara iväg ett par timmar men det kändes av rejält när jag vaknade i söndags morse. Lite grand därför mina föräldrar beslöt sig för att åka till IKEA åt mig, slippa trängslen och stressen.

Dock är jag som sagt väldigt envis och ville inte sitta still och tycka synd om mig själv, så lite övertalande så körde jag och sambon ut till Familia köpcentrum i Hyllinge för att gå en liten runda. Kämpade mig hela varvet runt, blev dock inte så mycket butikstittande förutom på lite skor. Tacksam över alla bänkar och stolar som fanns att vila på och mjukglasspausen 😉

Gick riktigt bra men som sagt det känns idag, så frågan är vad jag ska planera in för litet projekt så jag inte latar mig för mycket – men musklerna kanske behöver en vilodag? Snart väntar nybakade bullar av mamma och sen blir det en dusch att mjuka upp musklerna med, fast det får bli sittande dusch ett tag till, vill inte skada mig mer nu!

Operationsärret 27 juni

Operationsärret 24 juni

 
Följ gärna och dela bloggen: