Lilla pappa

Kan inte låta bli att oroa mig, min söta fina älskade pappa som mådde dåligt igår och på kvällen ramla han ihop på golvet. Nog för att jag ville ha distraktion från mitt tandläkarbesök, men det var inte så här jag hade tänkt mig det!! Usch, känner hur tårarna svider bakom ögonlocken och klumpen i halsen som växer. Vet inte vad jag skulle ta mig till om något händer pappa, älskar han så mycket och det är otänkbart att han inte ska finnas hos mig – oss för evigt.

Jag vet att den här låten av Björn Afzelius tillägnas friheten, men idag tillägnar jag den till min pappa.

Du är det finaste jag vet, du är det vackraste i världen.
Du är som stjärnorna, som vindarna, som vågorna,
som fåglarna, som blommorna på marken.

 
Följ gärna och dela bloggen: